Min vän, Big M, har sedan ett bra tag tillbaka ett ganska unikt intresse. Unikt i mina ögon i alla fall. Nämligen höns.
Det började med att han hittade en låda med sex små kycklingar som tittade upp på honom med deras små sargade ögon och bad om att bli omhändertagna (hans egna ord). Han var tvungen att köpa dem och sedan var han fast. Nu har han ca 54 hönor och tuppar, och nu idag har han fått påökning med ytterligare 21 nykläckta kycklingar. Han har byggt ett hönshus med fyra separata hönskammare och inrett det med ostindiskt porslin från 1700talet och P3-personligheters autografer i antika guldramar. En heltids hobby som förmodligen slukar hela hans plånbok och stjäl alla tomma luckor i hans kalender.
Nu när en lugn, söt och vacker kyckling sover i min hand förstår jag lite utav hans tjusning. Denna söta lilla krabat låg inne i ett ägg knappt timmar sedan. Jag är förmodligen den första människan den någonsin sett, luktat och blivit hållen av. Fjäderdräkten är den mjukaste sensation som mina händer känt på evigheter och de små ögonen blundar lätt när den tryggt somnar in. Djupt inne i mitt inre vet jag att jag nog inte vill bli hönsfanatiker, men just nu är ögonblicket ljuvt oavsett tanken som ruvar innanför pannbenet.
Hur som helst är Big M smått galen, tycker jag, och jag hälsar honom de vänligaste tankarna och kongratulationerna till födelsen av hans alldeles pinfärska kycklingar. Jag sänder också en extra varm tanke till den frysande lilla kycklingen som jag såg bryta upp skalet och kravlade ut i världen utanför.