Massa mango och tomt tittande

Massa mango i magen och två underbara vänner som lapar chips framför teven, en bättre kväll kan man nog inte ha, men ändå är det någonting som inte stämmer. En dokumentär om prostitution tar upp det mesta av vår uppmärksamhet, men uppmärksamheten är inte så uppmärksam. Någonting sitter och gnager på mitt medvetande och det jobbiga är att jag inte vet vad det är.

Behöver jag veta vad det är? Eller behöver jag endast veta hur det påverkar mig? Jag menar, behöver jag veta varför jag känner som jag känner för att kunna hantera mina egna känslor? Jag tror jag biter mig själv i svansen...

Djup, djup, djup och djup. Det är lite åt det hållet jag sakta lutar nu, men jag är inte ledsen, bara på något sätt tom eller uppmärksamhetssvag.

Ro & replik

Nu har jag varit inbäddad i tysthet och ro sen några månader tillbaks, iallfall när det gäller mitt bloggskrivande, men ikväll fick jag mig åter äran att läsa mina egna minnen och tankar. Resultatet var att jag kände svidande längtan efter att skriva igen.

Nog var det inte bara längtan, men också en sorg och saknad över att jag inte forsatt när jag haft så många upplevelser och idéer. En självdisciplinerande örfil likt en rättfram replik till mitt tigande författarskap.

Nu ska fingrarna återigen få tungans tanke.