Linjärt felsteg

Jag är en filmälskare. Att kunna uppslukas av en film är en rent nöje och drömma bort som om varje sekund på skärmen vore mitt eget verkliga liv är njutning för min själ. En bra film kan vara en god grund att bygga sitt estetiska sinne utifrån, ha som en grogrund till etik och moral eller helt enkelt vara en stöttepelare under livets mörkaste stunder.

Visst är film en underbar sak som historien har givit oss, men alla filmer är inte av mig lika uppskattade. Vissa har inte en god sensmoral och andra har en estetik som gör mig spyfärdig. Ibland kan man stöta på en film gör att man somnar eller i värsta fall får en sprängande huvudvärk. Men när ödet slår snett så hittar man en som man faktiskt tycker om men är fullt av klichéer.

Låt mig förklara för er som inte känner till skillnaden av kliché och klyscha.

Kliché är när något högst osannolikt inträffar, något som verkligen bara kan hända i filmens värld.
Exempel: Eldlågor kan inte finnas i rymden eftersom det inte finns något syre men hur många gånger har man sett en rymdstation brinna i en film?

Klyscha är ett fenomen som jag bäst skulle beskriva som "så som det alltid sker". Något som du troligtvis kan hitta i många fler filmer, annars skulle det inte vara en klyscha.
Exempel: Hjälten får alltid sex på slutet, "Happy endings", skurken ska ödelägga världen, m.m..

Varför jag så gärna vill dela med mig av detta ämne är att jag sitter för tillfället och tittar på en mastodontfantasyfilm på nästan sju timmar som heter "The 10th kingdom" och ungefär fyra timmar in i filmen så förstörs den vackra illusionen av att den hemske The huntsman går förbi en telefonledning på jakten efter hjältarna i det magiskt MEDELTIDA kungadömmet!


Detta är en kliché... eftersom telefonledningar inte är något som i allmänhet inkluderas i en medeltid kontext.

En listig liten längtan

Jag sitter nu ensam i mitt lilla kollektivvardagsrum i en av de sofforna som jag nog kommer sakna mest när denna lilla tillvaron blir en del av min historia och helt ute ur min närvarande nutid. Hela min värld skriker att jag måste hitta en ny sorts kvalitet i mitt liv. Ett nytt hem. Ett nytt hus.

Men när jag sitter här och bittrar mig över den oskyldiga värld som jag själv har skapat så kryper det något inom mig... en känsla jag inte kan sätta fingret på. Låt mig förklara. Jag borde gå och lägga mig för jag ska nämligen upp och jobba tidigt imorgon och behöver all den energi som jag någonsin kan få från min underbara skönhetssömn, men istället sitter jag och letar febrilt på min dator efter något att göra. Mina logiska hjärnceller har ett tydligt budskap: "GÅ OCH LÄGG DIG!" men just de hjärncellerna verkar vara bortglömda och istället dvalar den delen av mig likt en vintrig granskog som silkeslent smeks av silvrig dimma, sakta singlande ned från en frostlikt glimmande stjärnhimmel... Om ni missade min poäng så var den att jag känner inte känner för att lägga mig.

Men varför vill jag inte lägga mig? Det är mitt stora mysterium. Jag har ju inget annat att göra. Det känns som om det finns något jag borde göra. Något som kallar på mig. Ett klockslag som måste komma och... vadå? Det känns som mitt öde, och världen håller det dolt för mig. Jag har alltså en längtan som jag inte visste att jag hade efter något som jag inte vet vad det är...

Oh my god, kan jag bli mer övertrött flummig just nu? (Frågan är ställd till mig själv!)

Mycket svart estetik

(Var god klicka på filmen för att åtnjuta hela bilden filmen har att erbjuda)

Svängi't äventyr

Kära vänner... gör inte en genusanalys på denna.

(Var god att klicka på filmen för att få en större och "helt visad" film)

Hemsk godnatt saga

Fick mig att tänka lite på vad jag är beredd att kriga för.

(Var god klicka på videon för att kunna se filmen, annars ser ni typ bara halva skärmen...)

Spår av smygbögeri

Som de som hört mig spilla välvalda ord om mitt boende här i Norge vet att jag bor i hobernas Mordor, radikalfeministernas playboy mansion, aristokraternas fattigstuga... kanske lite överdrivet. Vad jag vill framhärda är att jag finner mig residera i ett kollektiv inhysande ett råggat mått heterosexuell machokultur. Med detta i åtanke så blev jag väldigt förbryllad nu när jag nyss kom innanför dörren och satte mig i soffan.


Jo, där på vardagsrumsbordet ligger Brüno (filmen om en gayfashionistas äventyr) och en liten ihopknycklad papperstuss som är ihopknycklad på det helt omissigenkänneliga post-kladdiga sättet. Vad hade hänt här?!

Interaktiv godnattsaga

Ta en nypa Tim Burton, några droppar World of Goo och låt det sjuda i en svag buljong av internet. Det är mitt recept på en för mig annorlunda men oerhört vacker godnattsaga som jag har hittat på nätet.

Fäll en tår, vagga dig själv till musiken och sup in detaljrikedomen. Jag önskar bara att det fanns fler och längre.

Loondon

Godnatt