måndag 9 februari 2009

Pöntrace

Igår kväll hade jag så himla kul! Klockan 21:00 så satte Jag, Björn, Axel, Ellen och Majjo iväg till Bryngfjordsbacken med pulkorna i högsta hugg. Bryngfjordsbacken är kanske inte den största skidbacken jag har sett, men det är iallafall en skidbacke och någon liten kulle med ynka 6 meters sluttning. Vi hade kanske en 100-300 meter lång, brant sluttning att kasta oss utför!

Det var vansinnigt jobbigt att ta sig hela vägen upp. Alla pustade, grymtade och stönade av mjölksyra... alla förutom Björn som faktiskt hurtigt sprang upp för stora bitar och hann med att kasta snö oss andra. Han uppfann till och med en alternativ gångstil som gjorde det lättare att gå i en halkig och snöig uppförbacke. Vilket energiknippe han är! Det är helt otroligt!

Väl uppe så fanns bara välförtjänt nerförbacke och alla satte sig till rätta för att kasta sig ut i tävlingen! PÖNTRACE! Reglerna är få! Man ska bara pönta (knuffa av) alla andra på vägen ner och för varje person man pöntar får man en poäng! Man måste dock sitta kvar i sin "färdkost" själv för att få poängen. Det var så himla roligt. Efter en lång kamp satt vi oss ner i snön och tog oss lite varm choklad.

Ellen blev mästarinnan av kvällens kamp och midnatt passerade. Vi trötta och lyckliga deltagare tog oss hem till Ellen och inkvarterade oss i hennes sovrum med te, massage, musik och Ellens underbara nya visor. Då var jag lycklig.

Jag fick se min egen säng strax efter tre tiden och lade mig nöjd och trött under två varma stora täcken... för att vakna två timmar senare för att hinna med tåget till Göteborg. Men jag var väldigt lycklig.

Det som alltid ligger i luften

Det finns något omkring mig nu. Något som ligger i luften. Jag känner det i varje fiber utav mig, men jag vet inte vad det är. Det känns som om en gigantisk multidimensionell svart katt kraftigt trycker sig mot mig och vill gosa i slowmotion. Jag känner mig lite kvävd men samtidigt så trygg och omtyckt.

Det är mycket som cirkulerar i mitt lilla huvud nu. Förhoppning, skuld, lättja och jobb. Kan jag inte bara hålla mig till det jag borde göra? Plugga? Mitt liv verkar vara för intressant för mitt eget bästa. Kanske jag borde bli en författare så att mitt liv kan återigen få stå i fokus för all min koncentration. Jävlar vad koncentrerat det kommer bli då! Ungefär som att dricka saft direkt ur saftflaskan.

Det ligger i luften... men det kom inte plötsligt. Det känns som om det alltid varit där, fast inte så tydligt som nu. Tydligheten kom smygandes utan att jag märkte någoting alls och nu känns min bröstkorg lite för varm p.g.a. denna alldeles för gosiga kosmoskatt.

onsdag 4 februari 2009

Upp och ner! Hit och dit!

...Gör att Jorden snurrar runt...

Så sjunger Merlin när han simmar runt i vallgraven och jag håller med. Just nu känner jag mig så orkeslös som om något väldigt stal all kraft från mig. Kanske har all min ork gått åt till att snurra på Jorden.

"Upp och ner!" Mitt liv var solsken bara några timmar sedan och min tillvaro var ljuvlig och trygg så som ett foster trivs i en livmoder. Men nu har jag åkt kana raka vägen ut och *SNAP* så är navelsträngen avklippt.

"Hit och dit!" Ansvar här, ansvar där. Intresse här, intresse där. Tid... ingenstans. Det låter tungt, men det är det inte. Det är faktiskt väldigt upplyftande med saker att göra, dock är det inte lika upplyftande att ha en liten svacka på sidan av. Svackan i sig är ett direkt resultat utav ett litet klavertramp av mig. Klavertrampet var inte gjort av lättja, girighet, avund, frosseri, högmod, vrede eller vällust... utan att rädsla för mina kära och rädslan för att bli missförstådd bland mina vänner, alltså för kärlek och önskad vänskap.

Men allt kanske kommer att bli bättre... hoppas jag.

tisdag 3 februari 2009

Skrattgrop

Hahaha! Jag kan inte sluta skratta och om jag försöker så ler jag så stort att huden nästan spricker och gör lika ont som om en ovegetarisk hund trodde att jag skulle vara en honungspenslad kotlettrad. Mitt bröst kan inte klara av så här mycket skrattryck, jag kollapsar snart, och mitt ansikte har alldeles för lite hud att ta över bördan. Ack och ve! Stackars mig!

Att vara kissnödig och skrattandes är inte en bra idé... Det var inte direkt så att jag kunde förutse att denna glada överaskning eftersom det var för mig en överaskning, men jag råder er som kanske kan förutse glada saker eller till och med överaskningar att kissa innan ni har roligt.

Det som är så roligt är faktiskt att jag nu råkade komma över några filmer på Youtube med Verka Serduchka som kom tvåa i Eurovision Songcontest 2007. Det kändes som om jag ramlade ner i mitt minne som om det var en grop och där nere i gropen fick jag uppleva alla dessa galna stunder från 2007 när jag var som mest Verka-galen. Jo, jag var helt galen i henne och hon gör faktiskt alldeles underbar musik (om man hittar de bra låtarna)! ...kort sagt jag sitter och skrattar åt mig själv ^^

måndag 2 februari 2009

Maktmängder och matmassor

Nu har jag återigen tagit mig ned till Göteborg och stadgat mig i min lilla lägenhet. Nu har jag i fem timmar försökt stänga av datorn och lägga mig men av någon anledning så går det bara inte.

Idag har jag funderat mycket på formell och informell makt. Det finns en hel del personer med makt runt omkring mig, bland goda vänner, bekanta, kollegor, osv. men det behöver inte vara att personen sitter på en viktig post, i någon styrelse, är politiker eller något annat som man kanske vanligtvis förknippar med makt utan jag menar även en sorts "vardaglig makt". Makt i "gruppen", att kunna påverka folk i omgivningen, att ge folk råd, att kunna ge folk dåligt samvete, hålla undan information och mycket mycket mer ser jag som makt. Maktutövande kan alltså ha både konstruktiva och destruktiva konsekvenser, enligt mig. Vad man gör med makt är olika från person till person men alla personer jag nu sitter och tänker på använder sin makt för att verkställa eller få fram sina egna åsikter och intressen, oavsett vilken annan anledning personerna kan tänkas komma på eller förklara maktutövandet med. Att kämpa för sin åsikt ser jag intet ont i men när man gör det på osjyssta sätt så blir jag lite ledsen.

Jag inser även att jag använder min makt för att få min åsikt hörd och verkställd. Jag ser att det finns en risk med detta och jag lovar nu för mig själv att jag ska vara mer öppen för kritik när det gäller detta och att jag ska syna mig själv så ofta jag kan. Jag ska även stanna upp ibland och reflektera över vem jag ger makt och vad det är för makt.

Förutom en massor utav tänk så har jag även köpt massor utav mat. Faktiskt mer mat än vad som finns plats i mitt skafferi och jag har ingen aning om hur jag ska äta upp alla apelsiner, kiwis och grapefrukten innan det är för sent. Snacka om ett annorlunda problem för en stackars liten student.

fredag 30 januari 2009

Ibland...

...kan man hamna i situationer som man aldrig hamnat i förut. Något helt nytt man inte någonsin tagit ställning till. Frågan kommer upp då... vem är jag?

En luktupplevelse utöver det vanliga


Jag hade jämnt nyss tagit steget ut ur duschen och känner att jag fortfarande var våt under armen trots att jag torkat hela mig väldigt noga. Jag ville försäkra mig om att jag var ren så jag lyfter på armen och körde ner näsan för att känna efter. Till min stora förvåning luktade jag underbar apelsin...

...och jag lovar er att duschcreamen inte skulle lukta apelsin.