Upp och ner! Hit och dit!

...Gör att Jorden snurrar runt...

Så sjunger Merlin när han simmar runt i vallgraven och jag håller med. Just nu känner jag mig så orkeslös som om något väldigt stal all kraft från mig. Kanske har all min ork gått åt till att snurra på Jorden.

"Upp och ner!" Mitt liv var solsken bara några timmar sedan och min tillvaro var ljuvlig och trygg så som ett foster trivs i en livmoder. Men nu har jag åkt kana raka vägen ut och *SNAP* så är navelsträngen avklippt.

"Hit och dit!" Ansvar här, ansvar där. Intresse här, intresse där. Tid... ingenstans. Det låter tungt, men det är det inte. Det är faktiskt väldigt upplyftande med saker att göra, dock är det inte lika upplyftande att ha en liten svacka på sidan av. Svackan i sig är ett direkt resultat utav ett litet klavertramp av mig. Klavertrampet var inte gjort av lättja, girighet, avund, frosseri, högmod, vrede eller vällust... utan att rädsla för mina kära och rädslan för att bli missförstådd bland mina vänner, alltså för kärlek och önskad vänskap.

Men allt kanske kommer att bli bättre... hoppas jag.