Drömlik ångest?

Imorse drömde jag en dröm som jag älskade att drömma. En sorts dröm jag inte ofta drömmer. En sexdröm. Att bli så uppskattad, bekräftad och... älskad på samma gång är verkligen något speciellt. Speciellt och det berör verkligen. Det berörde verkligen mig. Han som jag i drömmen hade sex med känner jag i verkliga livet. Det är inte ofta numer jag springer in i honom på torget men det händer ibland. Ibland är alldeles för sällan. Han är helt och hållet underbar. Hans ögon lyser och jag älskar hans ögon. Men... han är hetero, fast det vet lyckligt nog inte min dröm om. Imorse mådde jag bättre än en sagoprins.

Men allting får inte vara perfekt... verkar det som. Mitt i akten ringer min väckarklocka och jag blir så arg att jag stänger av min mobil (som för tillfället fungerade som väckarklocka). Jag återvänder snabbt till sängen och försöker intensivt komma tillbaks in i drömmen, men förjäves. Min dröm frös. Jag kunde inte se vad som hade hänt innan och inte heller förmå mig att se vad som skulle komma härnäst. Jag försökte så hårt, men bilden jag såg av min dröm blev allt mer suddig och snart kunde jag inte se några ansikten och inte heller skilja kroppar från väggen i bakgrunden.

Ångesten sköljer över mig. Nu var det borta. Borta för alltid och jag var återigen fast i verkligheten. Han var borta. Jag insåg att det jag drömde om var något jag verkligen saknade. Bekräftan av någon man älskade, uppskattad på det speciella sättet av någon särskild... ja bara att känna sig älskad av någon man älskar.

Jag insåg att mina tre senaste förälskelser hade varit i tre olika heterokillar. Jag började snyfta för mig själv och kroppen darrade som om den var på randen till att bara hejdlöst gråta. Med tanke på de andra förälskelserna så insåg jag att jag fortfarande inte hade släppt dem heller och ville så jäkla gärna... bli tillåten att älska dem. Speciellt han jag så ofta möter på torget och i bussen. På fem minuter är det så svårt att ens ge en hint för att visa hur man känner och inte heller är det enkelt att inleda ett vettigt samtal.

Men till slut så somnade jag om och sjönk in i drömlandet igen. Men när jag vaknade insåg till min stora bitterhet att jag hade inte fortsatt drömma min morgonsexdröm. Jag hade drömt om Stargate Atlantis.


Direkt då kände jag en lust att börja arbeta. Sen upptäckte jag att klockan var 13:20 och jag skulle träffa Josefin klockan 11:00. Varför hade hon inte ring mig på mobilen?